Skolbygget fortsätter

Här nedan ser ni den lokala bensinstationen och notera Coca Cola reklamen i bakgrunden.
Här snackar vi global marknadsföring.

 I Kenya finns 42 olika stammar; Turkana, Lou, Kikuyo, Massajer med mera. Ofta utövas tribalism i landet, alltså att man fokuserar och gynnar människor från sin egen stam vilket självklart skapar konflikter. Nu i mars 2013 är det val i Kenya och många är oroliga hur det kommer sluta då senaste valomgången ledde till upplopp, mord och fällande domar i Haagtribunalen.

Iallafall, en utomstående etnisk folkgrupp som lyckats assimilera sig i landet och som driver de flesta affärerna, allt från järnhandlar, livsmedelsbutiker och bensinstationer är somalier. De verkar ha en ådra för business, i alla fall i Kenya. Här ovan ser ni en skylt från bensinstationen här i Loki, där man stoltserar med sitt ursprung.

 Idag fortsatte vi bygget med matsalen till skolan. Regnet från gårdagen hade till viss del torkat till vår glädje. Här ovan ser ni några av byggarna i fullfärd med att placera betongpelarna i sina rätta positioner och jag kunde inte låta bli att skratta åt killen i mitten som verkade hålla pelaren väldigt obekvämt och trippade med småsteg snabbt framåt. Men tvi fick jag, för en halvtimme senare var jag mitt i färd med att bära pelaren och det fanns inte många andra sätt att bära den på.

 Sand grävs upp och förbereds.

 På två plåt skulle vi sedan blanda sand, stenar och cement till en härligt blandning.

 Haha

 Barnen lekte och skuttande kring runt skolan och byggarbetsplatsen. Lärarna i Kenya har dessvärre gått ut i lärarstrejk och skanderar lönehöjningar med 30-40%, men det verkade inte oroa barnen.

 Bevittnade även mitt första kenyanska skolbråk. Pojken i gult började tjafsa med pojken i grön tröja med ryggen vänd mot kameran. Några svordomar på turkana senare, en knuff och gråten från pojken i grönt ekade trots det öppna landskapet.

 Blandningen av cement fortsatte.

 Vi började med att ställa upp hörnpelarna och mäta ut så att de stod rätt.

 Moja, mbili tatu! (ett, två, tre) på swahili och så reser vi upp pelaren. Teamwork boys.

 När vi fått upp hörnpelarna, följer arbetet med att sätta upp resterande pelare och därefter placeras cementskivor, nästan likt lego, mellan pelarna. En stabil och beprövad metod.

 Fick mig en trevlig bonnabränna efter alla timmarna ute i solen.

 På kvällen fortsatte vi med datorkurserna. Ikväll var det den mer avancerade gruppen av lärlingar som skulle lära sig Excel. Dagens elever bestod av en radiopratare, en präst och två studenter. 

Här i Loki talas som tidigare nämnts både swahili och turkana. Både språken har flera intressanta sätt att hälsa på. Swahili:
- Jambo! (Hej!)
- Jambo(Hej!)
eller
- Habari ? (Tjena, läget?)

men turkan tar ändå priset, speciellt när man ska hälsa på stamkvinnorna. En konversation ute i bushen kan lyda:

Jag: - Naah (Hälsning till äldre)
Stamkvinna: - Paja (ingen aning om vad det betyder)
Jag: - NAAAAAH! (detta ska skrikas ut och fungerar ungefär som om, hörde du inte min hälsning?)
Stamkvinna: - PAJAAA! (för bästa effekt ska även detta skrikas och kan tolkas, jo det gjorde jag!)
Jag: EEEEHHH (betyder ungefär, såja nu har vi hälsat)
Stamkvinna: EEEHH (ler belåtet, ja det har vi)
-