Dockutdelning

 Idag var det dags för dockutdelning. S4C köpte dockor på IKEA som sedan hittade var sin sponsor i Sverige.

 Glädjen var stor när barnen fick reda på vad som komma skall.
- DOOOOLLIES, skrek pojken.

 Jag har också en kamera, sade lillkillen och tog en kort.

 Det regnade imorse igen, men barnen verkade trivas med att plaska runt i pölarna.
Vissa var nersmutsade och jag fick berättat att de ville efterlikna kända wrestlingstjärnor.

 Lämmeltåget påväg till utdelningen. 

 Klassisk turkanakvinna med sin mohawk och halsband.

Barnen väntar tålmodigt på sin tur.

 Barnets halsband består av strutsäggskal som turkanfolket hackar ut från strutsägg och sedan använder till halsband och annan dekoration.

 Inte många kids som har skor trots leran och otrevliga taggar från diverse träd och buskar.

 Turkanmännen bär ofta armknivar som är behjälpliga i vardagen och i närstrid mot fienden. 

 Rubba inte mina cirklar!

 Turkanastammen har inte så mycket familjeplanering utan familjerna här består oftast av ett flertal barn. Äldre syskon eller kusiner får i regel agera som surrogatmammor.

Innan dockutdelningen hade vi brödutdelningen. Det är en generös kvinna i Irland som sponsrar barnen i Loki med bröd två gånger i veckan. 

 En chockad lillkille får syn på brödet.
- Mmmm!

- Den tar jag diirekt!

En turkanakvinna tog tillfället i akt att berätta om sitt livsöde. Innan hon kom till Loki hade hon vandrat i dagar, hon var uttorkad och kraftlös. I horisonten hade hon sett skymten av bergen som omringar byn. Hoppet höll på att lämna henne. Hon råkade ut för en skada.

Både barn och vuxna lyssnar oerhört fokuserat och jag fick allt översatt via en tolk. Stämningen är spänd och kvinnan berättar med en dramatisk stämma. Hon gör en rörelse mot sin bröstkorg och vi som åhörare tänkte "Nu visar hon sitt ärr från skadan". Istället tar hon upp en mobiltelefon och svarar:
- Haluu! och börjar prata med någon kompis.
Haha, vilken kvinna alltså. 

Sedan var det dags för dockutdelning. Dockorna är som nämnts skänkta från vänner i Sverige.

 Såhär ser dockan ut. Att dockan är mörkhyad uppskattas extra mycket av barnen då igenkänningsfaktorn är mycket högre än om vi hade skänkt ljusa dockor.

 - Who dat?
Ja, detta barnet, vid namn Naredi, såg till en början dockan som konkurrens men slappnade av efter ett tag och kramade om dockan. 

För att sponsra en docka skänker ni 100 SEK till S4C vilket är självkostnadspriset för dockan.
I gengäld får ni överlåtelsen dokumenterad och så gör ni ett barn lyckliga på andra sidan världen.